helgen
Helgen har gått snabbt, för snabbt. Men sen har varit fin. Jag jobbade i stort sett hela fredagen 10-21, sedan blev det hemmamys. Igår, alltså lördagen, blev det en städdag någon timme. Vi är lite för dåliga att dammsuga.... Så det var verkligen dags. Sedan kom min vän Annie med en av sina vänner, vi åt tacos och sedan åkte vi till Emma och 20 årsdagsfest. Var så kul, med fina människor, goda frukter, mycker skratt och god dricka. Vid ett drog vi ut och dansade några timmar, innan vi sa hej då och Anton, Annie och jag åkte hem till oss, åt resterna från tacosen och sov sedan så gott. Idag har det inte varit direkt full rulle. Annie drog hem vid 14 och sedan dess har Anton och jag kollat film, sovit, ätit och jag vet inte vad. Så nej, ingen produktiv dag direkt. Men imorgon är det måndag igen och då är det dags att sätta fart, en ny vecka. Så med det säger jag godnatt.
Tjosantjenare
Träningsvärken var inte rolig alls. På jobbet dagen därpå var jag för en gångs skull tacksam för att få sitta i kassan. Det gick typ inte att gå. Men har enbart mig själv att skylla, så går det när man inte tränar på länge.
Fy, på dig Linn.
Idag ska jag hoppa in för en kollega och jobba hennes sista timmar. Tackar inte nej till pengar då jag under augusti inte jobbat alls så mycket som innan då jag varit tvungen att ge och byta bort pass pga, bröllop, cykelvasan och andra trevligheter.
Men älskar ju samtidigt aatt vara ledig, lat och seg som jag är.
Nu ska det ätas lite midadg innan det är dags för mig att sticka.
Hoppas allt är fint med er och att denna osammanhängande text var någotsånar läsbar. Haha.
träna
Har precis kört ett rump-pass här hemma med Youtube. Just nu håller jag på att svettas bort. Inte tränat på lite för länge förutom ett löppass jag och Anton tog för någon vecka sedan. Ser fram emot träningsvärken imorgon. Men har bestämt för mig själv att från och med 1 september är det dags att börja träna ordentligen igen. Here we go. 
.
det är dags nu
Jag har på något sätt bestämt mig, att det är dags nu, dags att ta tag i mig själv. Försöka bli bättre, mer stabil, mindre tårar och mer självförtroende, mindre ångest och mer initiativ. Måste sluta tänka på och tro att alla ogillar mig. En tanke som alltid finns där, som äter upp mig och får mig att backa. Vet inte längre vad jag ska ta mig till. Vill bara känna mig fri. Gillar det ordet, fri. Men när man en gång är fast är allt så svårt att komma ur, onda cirklar och spiraler, uppåt och nedåt. Ska på något sätt hitta något som gör att jag kan acceptera mig själv och kanske hitta något som kan få mig att tänka att någon annan kanske gör det också. Jag är helt ärligt bara så trött.
cykelvasan
Finns så mycket bilder, så mycket som hänt, så mycket att berätta om sommaren. Så mycket fint. Har varit så dålig på att dela med mig.
Resan upp till Malung, Dalarna, gick fint. De 4 killarna som skulle cykla mellan Sälen och Mora, var så underbart duktiga. Alla kom in under 4,5 timmar. Vi flickvänner stod och hejade och följde deras väg i en app och var allmänt uppspelta och spralliga. Skrek som galningar när de en efter en kom in i mål. Alla var de också oförskämt fräscha.
Kan inte ens se mig själv efter ca 9 mils cyking i terräng. Väl tillbaka i de stugorna vi hyrde under helgen blev det mat, öl och vin. Sedan var det lite kortspel innan alla trötta och nöjda gick och la sig.
Vi kom hem igår eftermiddag och nu är det helt pltösigt en vanlig jobbvecka som ligger framför en.
Känns som att sommaren börjar gå mot sitt slut. Särskilt då det var 10 grader där i uppe i mer norra breddgrader i förrgår.
Vet inte om jag är redo för höst.
Inte än!
så mycket fint
ni vet det där med ångest
Önskar bara att jag någon gång kunde bli fri. Ska åka till Dalarna imorgon kväll, stanna där till söndag. Älskling ska cykla cykelvasan. Trots att jag inte kommer vara ensam där känns de ca 5 timmarna han kommer vara borta jobbiga. Om något händer vad gör jag? Om jag får panikattack, vem tar hand om och hjälper mig? Kommer jag klara detta?Och egentligen kanske det inte kommer vara något problem alls. Men min hjärna kan inte hitta just det där lugna ställer riktigt än. Men jag försöker.
semestern över
Där var min semester över, mina tre veckor. Har gjort så mycket fint, på min första semester någonsin.Nu har jag, nyss hemkommen, lagt mig i sängen med någon dricka, lyssnandes på Håkan och bara ligger, bara myser, bara tänker.
Är ensam hemma. Detta är första gången jag sover ensam hemma i detta huset. Så himla omogen som tycker det är jobbigt, som gråter då och då när sambon är borta, som finner sängen som den bästa platsen som finns.
Ibland kan jag bara undra hur det kommer sig att jag fått så mycket fint. Något jag verkligen inte är värd. Hur kommer det sig att jag fick lägenhet, tog studenten, fick körkort och jobb inom loppet av två veckor. Jag som alltid tyckt att livet behandlat mig orättvist har äntligen förstått hur mycket jag egentligen har.Men nu, just nu, är det du och jag Håkan.
