Tom och trött, chockad och jag vet inte vad.
Fick reda för någon timme sedan att en släkting gått bort. Helt oväntat, bara jättesnabbt. Hux flux. Så vet inte riktigt. Det var inte väntat. Inte alls.

Förutom detta besked så har jag varit i skolan, pratat med skolsyster om min käke, haft dubbellektion och sedan tränat. Så en rätt intensiv dag som den senaste timmen ägnats åt plugg.
Men det har varit lite svårt att koncentrara sig måste jag säga. Även fast det inte är någon av mina närmsta släktingar så är det ändå någon nära, som jag träffade för någon vecka sen bara och då var allt bra...

Varje gång något sånthär händer så får man en total tankeställare, måste säga att jag är glad som lever.

För livet är fint.