For the first time

Trots min eviga svacka har jag konstaterat att jag är stark.
Starkare än många andra.
Ibland undrar jag hur jag lyckats ta mig igenom allt levande.
Som sagt det som inte tar död på en gör en starkare
och man lär sig något genom allt.

Nu har jag bestämt mig för när tillfället tillåter ska jag satsa.
Rejält.
Snart ryker metallen.
Då jävlar.
Den som kanske lyckas.
I alla fall med mina mått mätt.

Ha det fint människor!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0