days come and goes but this lasts forever

Det är så tyst här att man hör bilar åka på vägarna två km bort men hör blodet åka runt i kroppen och man hör hjärtat slå. Nästan i alla fall. Idag har jag varit med Annie. Har varit ute i stort sätt hela dagen. Till och med doppat fötterna i havet. Det var iskallt kan tilläggas. Vi var där nere ett tag och satt och tog bilder på en brygga då hör vi släpande steg komma ifrån en liten skogsdunge en bit ifrån oss. Lättskrämd som man är hoppar jag högt och kan inte släppa bilcken från området där stegen kom ifrån. Vi trodde vi skulle bli mördade minst.(; Vet fortfarande inte vad eller vem det vare hoppas starkt på ett rådjur. ;) nu ska jag ta och sova. Puss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0