Never say never

Märkte precis hur tiden flugit iväg.
Fattar inte vart den tog vägen.
Klockan var väl 19 för en minut sen?
.
Hur som helst så åker jag iväg till landet imorgon igen.
Lite segt måste jag erkänna.
Jag skulle gärna vara kvar här i storstaden ett tag framöver.
Allt och alla finns ju här. Eller ja.
Alla som inte är ute och reser någon annanstans.
Men det blir nog bra ändå.
Det är ju som sagt lugnt på landet.
Ibland är det en fördel och ibland en nackdel.
Menmen.
Det får väl funka ändå...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0