vad ska man säga?


Något stämmer inte riktigt. Känner att min kropp arbetar emot mig istället för med mig,  jag har fått svårt att somna och därför är tröttheten alltid stor. Min mage mår inte bra och käken gör riktigt ont igen. Fått läkartid och ska på återbesök för käken i början av december. Men börjar mer eller mindre inse att det kanske är så att man får leva med smärta, på ett eller annat sätt. Inne i huvudet, bland demonerna eller utanför
Ju ondare jag har, desto mer sjunker jag,  kvällen har jag dippat och krävt massa mysiga kramar. Trycket över bröstet ökar då och då,  det gör ont.  Vet inte om det är ångest,  spänningar eller något som gått sönder.  Försöker att inte tänka på det. 
Försöker inte tänka alls.
Men det är lättare sagt än gjort för en överanalyserande människa, som inte kan sova, med ond mage och en käke hon knappt kan ligga på,  någon som jag. 

Kan det bara inte sluta kännas. 
Låt mig åtminstone slippa mina demoner.  Mins tankar.  All överanalysering. 
Men nu ska jag försöka låta John Blund ta över. 
Imorgon är det um som står på schemat och sedan ska jag släppa allt jobbigt och åka till mormor och fixa adventsfint hos henne. 
Det kommer bli fint. 

Hoppas ni har det fint i höstmörkret 
Puss 
Vi 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0