Igår fick jag min första kortisoninjektion. I käken.

Det kändes kan jag säga.

Nu känns det ännu värre.

Har aldrig haft så ont i den som jag har just nu.

Men det är tydligen så det blir, några dygn med mer smärta innan det eventuellt kan bli bättre.

Jag håller alla tummar och tår för att detta försök faktiskt ska hjälpa, i alla fall lite...

Så de ingrepp som förut låg på bordet är bortskjutna än så länge i alla fall. Eller tror snarare att min något förvirrade tandläkare som hade en icke-fungerande dator hade glömt bort vad vi pratade om förra gången. Men det spelar ingen roll. Så länge hon vill hjälpa mig och kommer med fina övningar och nu med kortisonsprutor i högsta hugg. 

Försöker se allt från en mer komisk sida, här där jag sitter med smärta och fortfarande täppt nos som vägrar ge sig, dum förkylning. Men hoppas att lite panodil hjälper för ska jobba klockan 16. 

 

Nog med klagomål från mig. 

Jag har haft på Musikhjälpen hela dagen, skänkte pengar igår kväll. Och vet ni vad? Det tycker jag att ni också ska göra. Önska en låt eller något annat kul! Tycker pengarna går till en väldigt bra grej i år och det är härliga personer som leder det hela. Så kommer vara upptagen all min lediga tid med att kolla och lyssna på detta!

 

Nu ska mitt kaffe drickas upp.