En vind blåser skratt längs korridoren en sista gång

Denna dagen är snart slut.
Skönt.
Faktiskt.
Nu ska jag starta om på nytt.
Har iofs fortfarande telefonsamtalet i huvudet.
Det spelas upp om och om igen i mitt huvud.
Jaja, men det är väl så det är.
Nu ska jag snart försöka sova. Eller i alla fall lämna datan.
Imorgon får jag inte någon låååång sovmorgon eftersom psykologen kallar.
Jajemän.
Nu ska skiten bort!
Punkt slut.
Ha det fint <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0