Känner inte att jag någonsin passat in i den ramen. Har aldrig brytt mig om att vara som alla andra. Hur kul skulle det vara. Världen måste kunna vara lite spejsad och galen. Jag kan säga vad jag vill, göra det jag känner för. Hellre leva ut och göra det man vill istället för att bara stå och tänka på det och missa något. Hur ska man annars komma någon vart. Spontanitet människor.

Nu ska ni inte tro att jag är heeelt crazy, vilket jag inte är. Bara lite mer halvflippad och tar livet med en nypa salt och kan skratta åt det senare.

Jaja, hur som helst så vill jag bara lägga till att jag inte tycker det finns något normalt. Det finns inte någon eller något som är det eller som borde vara det. Alla är sina egna på sitt egna sätt, vilket gör oss till de unika personer vi är idag. Detta ska vi ta vara på. Våran personlighet kan ta oss långt och få drömmar att bli sanna.

Så sitt inte och fundera om du ska göra något du har chansen till. Satsa det finns inget att förlora. Om det inte går bra kommer det alltid nya chanser även om dessa ibland kan vara svåra att upptäcka.

Och bara för att detta ska bli riktigt fint har jag bestämt mig att spela inte en ny låt och arbeta lite mer med det denna gången och orka med att lära mig hela låten(kanske inte för att det kommer låta så mycket bättre utan bara för att jag tycker det är så himla kul!). Haha. Ska jobba på det. ;)

Har fått en liten kick. Har bestämt mig att allt är möjligt och att allt kan gå.

Det är den synen man ska ha på livet hur det än känns. Allt är möjligt.