When everything dissapears

Det blev ingen lång paus här.
Idag känns allt bättre och större delen av mitt minne har kommit tillbaka från lördagskvällen. Fick något som kallades brown out tydligen och kom inte ihåg något när jag kom hem. Hade sån panik.
Men det var lite alkohol i kombination med min medicin som fick någon konstig effekt på mig. För kände mig klar hela kvällen tills jag kom på att jag inte kom ihåg något.
Så skumt allt kan bli ibland. Det är då man är så glad att man har världens finaste pojkvän som kom och tog hand om mig hela natten. Tog över efter min mor som suttit med mig ett tag. Vi pratade sedan igenom hela kvällen och kvällen för att se när allt försvann. Efter ett tag dök fler och fler minnen upp. Och idag är det mesta tillbaka förutom just hemfärden. Men hem kom jag så allt gick ju bra ändå. (:
Hade jättekul i alla fall med fina människor. Nästa gång så blir det ett glas vin som gäller för mig sen så blir det nyktert resten av kvällen. Men hoppas på att få sluta med mina mediciner inom en snar framtid. Mår bra. Så mycket bättre. Ska till bup för sista gången i mitt liv imorgon. Så får se vad de säger om det hela. Kanske till våren/sommaren hoppas på det bästa. För våren och sommaren är fin.
Luddigt inlägg men ville nog mest bara skriva av mig lite. Få det ur hjärnan.
Puss på er alla fina människor. Ni betyder så mycket.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0