Nu sitter jag helt ensam på landet.
Okej, inte helt ensam jag har en katt bredvid mig.
En spinnande katt.
Solen har hittat fram också.
Såå mysigt.
Dagen har varit trevligt.
Jag har blåst såpbubblor jag vet inte hur längesedan det var sen sist. Skoj var det i alla fall.
Jag tror jag skulle passa som en 5-åring igen.
Haha.

Men nu är jag ruskigt trött. Jag kämpar för att hålla ögonen öppna.
Det är inte bra att vara uppe sent.
Men idag har jag i alla fall haft Annie som livat upp mitt allmänt sega jag.

Nu är det dags att äta lite godis och sedan så skriva lite.

Kram.

när? Aldrig!